Leta i den här bloggen

onsdag 10 februari 2010

Min älskade bror Robin.



Robin den här är till dig. När jag lyssnade på den här låten så började jag tänka på dig. Förlåt för alla gånger jag varit elak mot dig. Förlåt för allt som har sårat dig. Du är min ängel och min bror. Du är den som alltid har funnits där för mig. Det är du som alltid har stått bakom mig rygg. När jag varit påväg in på fel väg så är det du som hat fått mig tillbaka. Det är du som fått mig att finna rätt väg. Att du inte finns här för mig varje dag är det jobbiaste som finns. Det är dig som jag har spederat hela mitt liv med. Det är dig jag alltid var med det var med dig jag gjorde allting. Du var som min tvilling. Det är du som vet hur jag fungerar. Det är du som vet om jag mår dåligt. Om det är någon som varit elak så är det du som vill prata med dom och inse att dom har fel. Du får mig alltid att skratta. Det spelar ingen roll hur ledsen eller arg jag är så får du mig att skratta. Jag säger inte ofta hur mycket du egentligen betyder för mig. Men det hoppas jag att du vet. Jag saknar det bara mer och mer för varje dag som går. När du väl är hemma så vill jag inte släppa iväg dig igen. Allt här hemma påminner mig om dig... Det är faktiskt rätt jobbigt när du bor så långt bort och inte kan komma hem. Jag förstod nog inte hur nära jag stod dig fören du var borta. Jag visste att ja skulle sakna dig men inte såhär mycket! Jag klarar knappt av att prata om dig utan att börja gråta. Ja, tro det eller ej men så mycket saknar jag dig. Jag vill bara vara liten igen och leka som vi gjorde när vi var små. Bara för en dag. Minns du när jag skulle ge dig och ante en midsommar puss? Då jag jagade er runt hela gården innan jag fick tag på ante coh pussade honom på kinden. Men att jag aldrig fick tag på dig? Inte fören dagen efter då vi låg i mammas säng och jag pussade dig på rumpan. :') Ja, jag vill bara ha tillbaka tiden då vi åkte pulka i backen då Henke, Henke och Henke kom och hälsade på. Då momma och moffas pool var jäääääääääääääätte stor. Eller minns du sist vi var i Blekinge hela familjen. Då du kastade ner mig i poolen med kläderna på? Ja, det minns jag. Och hur vi badade resten av kvällen tills dom fick komma ut att säga åt oss att kliva upp för att inte frysa ihjäl. Och när vi var på Gran Canaria och vu gjorde så mycket roligt tillsammans. Allting saknar jag. Jag saknar tom våra bråk! Ja, det är inte ofta jag saknar bråk men nu gör jag faktisk det...


Jag älskar dig Nils Robin Östman. Jag hoppas vi ses snart!


// Hannah

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar