Tror du på andar?

Har inte haft några bra dagar gällande mitt humör nu i två dagar, känner mig bara less och ledsen. Blev väl lite bättre igår när jag var med gos , men aah.. Han kommer hit sen någon gång med och sover här. Får väl hoppas på att jag blir på lite bättre humör då iaf..

Har sovit skit inatt också, sprungit på toa minst 7 gånger. Jag vet inte riktigt om det är fullt normalt om jag ska vara ärlig? Men vet fan inte vad det är heller.. Vaknar och måste springa på toa trotts att jag knappt druckit något, inte okej. Sen i går natt drömde jag en sjukt äckligt dröm också. Eftersom det spökar hemma hos pappa så tycker jag att det är väldigt obehagligt att vara där själv eller ens typ vistas ensam i ett rum. Men drömde iallafall att jag stod inne på toaletten och känner av spökets närhet. Sen helt plötsligt flyger jag bakåt och skriker i ren panik och springer ut till pappa. Men det där jävla spöket ville fan inte lämna mig ifred och följde med ut dit. Sen vaknade jag som tur var, men jag lär ju vara jävligt nojjig nästa gång jag är hos pappa, kuul.. Många tror nog inte på att det finns och att jag kanske hittar på allting. Men så är det inte. Alla i våran familj har kännt av det på något sätt. Det första som hände då jag började att missatänka att det var något var att lampan släktes utan att det var någon som gick in i rummet när vi var ute på balkongen. Sen en natt så skulle jag sova i pappas säng, utanför hans rum är hallen och det är en stor spegel som speglas in mot vardagsrummet. När jag satte mig upp och kollade ut i vardagsrummet ser jag en svart skugga springa över rummet och in i köket. Det var ingen inbilning, tyvärr. Berättade det för pappa och han berättade det att de är inte första gången. Utan han har sätt det och en natt så satt han vid pappas säng med. Pappa skulle vända sig om och täcket sitter fast på kanten av sängen. Jag skulle fan sprungit iväg i paniken.. Med tanke på att jag var nära på att fly när jag såg den bara.. Men som tur är har den aldrig gjort något för att typ skrämmas för att få oss att fly eller nått utan bara små saker som tur är.

Men det hemskaste är att det är faktiskt inte första gången som pappa bor i en hemsökt lägenhet. Lägenheten som vi bodde i lit var också hemsökt. Jag var så liten då att jag märkte inte av någonting, men det gjorde pappa. På nätterna hörde han steg gåendes i hallen och köket, dom sprang fram och tillbaka varje natt. Sen en natt kunde pappa inte röra sig. Han blev nedtryckt i sängen och fick plötsligt svårt att andas. Han gjorde liksom allt för att komma loss men det gick inte och helt plötsligt bara slutade det. Sen en natt när han hörde dessa fotsteg igen så gick han ut i hallen och skrek åt dom att dra åt helvete och att dom skulle lämna han ifred. Det funkade, för sen hörde han aldrig fotstegen igen.

Försår om många inte tror, man måste nog vara med om det själv för att verkligen kunna lite på vad annat folk har att säga om andar och saker. :)

Puss / Hannah